*andas ut*

Min mamma har haft bröstcancer, inte bara en, utan två gånger. Senaste vändan, för fyra år sedan, blev jag erbjuden att delta i en studie där de försöker utröna vilken undersökningsmetod som är bäst för att tidigt hitta bröstcancer. Det innebär att jag en gång per år i sex års tid kallas till ultraljud, mammografi och palpering hos olika läkare.

En jättechans, eftersom jag annars är för ung för att kallas till regelbundna kontroller. För trots att mamma drabbats är jag usel på att kolla mig själv. Så det är verkligen toppen att få vara med.

MEN. Det finns ju alltid ett ”men”.
I det här fallet är det att jag, varje år när kallelserna dimper ner i brevlådan blir akut hypokondrisk och orolig. Från att första undersökningen gjorts till att jag kommer ut från den sista med lugnande besked, ligger det potentiella cancerbeskedet där och lurar på mig.

Nu är det dock avklarat för i år! Läkarbesöket idag avlöpte väl och nu kan jag förtränga alltihop i ett år. Puh!

Firade med att köpa en skötväska och dyrlunch på stan 🙂
Och, som alltid, med att lova mig själv att fr o m NU är det jag som kollar brösten varje månad.

Gör det ni också!

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s