Igenkänning

Såg Julie & Julia igår, lagom ansträngande för en ontimagen-kväll i soffan.
Grät en gång. När Julia och maken promenerar, möter en barnvagn och Julias blick säger precis allt.
Har inte mycket till övers för Meryl Streep, men den blicken, den öppna längtan och sorg som hon fick till där…. Den var värd en Oscar i sig.
Been there, done that.
Oändligt glad och tacksam för att jag inte behöver längta längre, men oj, så nära huden känslan av sorg och saknad befinner sig.
Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Igenkänning

  1. Ribbolita skriver:

    Precis – samma känsla, samma tanke när jag såg den. Det finns där så nära. Alltid.

  2. kapybaran skriver:

    @Ribbolita: ja, jag kände igen mig hos dig också… alla de där plumpa kommentarerna om fler barn. gah. vi får ju mest ”trillingar nästa gång då?” men det är ju så uppenbart (korkat) skämtsamt att det inte behöver bemötas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s