Boot camp

Våren har inte gått i sundhetens tecken. För att göra en lång historia kort: Maken har tampats med vidbrändhet och bl a använt sig av den klassiska medicinen tröstätning.* Jag har varit en god, medberoende hustru.

Summa summarum: plus fyra, väldigt osmickrande kilo. Kilon som parkerat mig strax under, eller på, min skamgräns: 65kg.

Nu ramlar vi huvudstupa in i rosévinets, fikandets och låtossunnaoss tidevarv. Även kallat semester.

Men jag tänkte sätta stopp här. Går jag upp mer, passerar jag skamgränsen och det. Får. Inte. Ske.

Så, träning sex av sju dagar. Återhållsam inställning till alkohol och snask, samt så långt det är möjligt – smarta GI-val i matfrågor.

För att inte spamma en fb-grupp jag håller kär, får bloggen bli min träningsdagbok.

Nu kör vi.

*medvetet raljerande ton. Jag skämtar givetvis inte bort hans tillstånd på riktigt. Finns mycket mer att säga, men det här är inte det inlägget.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s